Sofia Karlsson – ’Regnet faller utan oss’
Universal Music
Betyg: 3/5
”Regnet faller utan oss” inleds oroväckande lågmält, och balanserar på gränsen till tråkighet. Men med tredjelåten ”Tyst mitt hjärta” så ökar tempot något och skivan vaknar till liv. Och resten är en behaglig höstkompanjon. En skiva att krypa upp i fåtöljen till, och sätta sig med en kopp te och en bok till. Eller aldrig lyssna på alls om du ogillar höst, fåtöljer, te eller böcker.
/ Andreas Homanen
Hardcore Superstar – ‘Glue’
Gain/Sony
Betyg: 4/5
Hardcore Superstars andra vår verkar inte ha något slut. ”Glue” är första släppet från kommande skivan, och bandet visar med eftertryck att de är ohotade på sleazetronen. Inte bara i Sverige utan för resten av världen också. Själva låten är inte så märkvärdig, men det är något med Jocke Bergs stämma som ändå höjer det här över mängden. Det är som att han verkligen hittat den optimala tonen för sleaze.
/ Andreas Homanen
Exodus – ’Blood In Blood Out’
Nuclear Blast
Betyg: 2/5
Även om Anthrax är ett trevligt band och även om Metallica får till kvasilyckade dödsryckningar emellanåt, så är det uppenbart att många av thrash metals ur-band har svårt med åldrandet. Kanske är det genren som är svår i sig – det passar sig bättre att vara en störig men musikaliskt duktig 20-åring, än att vara en hyvens och musikaliskt duktig 40-åring. På ”Blood In Blood Out” gör Exodus inget för att visa att genren inte är i medelålderskris. Även om det är kompetent så är det för det mesta relativt tråkigt. Några riff i ”Wrapped in the Arms of Rage” är bra, men annars är det svårt att hitta något som sticker ut.
/ Andreas Homanen
Seinabo Sey – ’For Madeleine’
Universal Music
Betyg: 4/5
En så massiv hyllningskör som Seinabo Sey fått under 2014 innebär vanligtvis att objektet antingen är genuint bra, eller så är det en masspsykos över något som egentligen inte är så speciellt. Jag får nog luta mig åt det förstnämnda alternativet. ”Younger” och ”Hard Time” är rejält uttjatade, men här finns tre spår till av minst samma kvalité. I ”Pistols at Dawn” visar Seinabo hela sin dramatiska persona och det är inget annat än storslaget. ”You” är en betydligt mer återhållsam stund, men inte mindre förtrollande för det. ”River” är mer enkel pop. Avslutningsvis bjuds på en alternativ och något överflödig version av ”Hard Time”. Men Seinabo Sey är definitivt här för att stanna. Länge. Hoppas jag.
/ Andreas Homanen
Close Quarters, Grey Bow, The Grand Station
2014-10-18
Linköping, Palatset
Betyg: 3/5
Publicerad i Corren 2014-10-20
Tidlös eller hopplöst otidsenlig. Det finns egentligen inte något mellanting i uppfattningen om den typ av hårdrock Close Quarters spelar. Den är fast rotad i ett svunnet 80-tal. Men det råder ingen tvekan om att Close Quarters har blivit riktigt bra på den. De har varit ett av de flitigast spelande banden i länet de senaste åren, och nu är de precis tillbaka från en turné ihop med The Quireboys. Rutinen syns, och de har inga problem att fylla ut scenen, trots att Palatset knappt är halvfullt.
Close Quarters har hunnit att få ihop ett antal bra låtar nu, men det är framförallt materialet från deras senaste EP ”Try to pay the rent with love” som står ut. Ett visst mörker har letat sig in bland de glättiga sleazedängorna, och det är bara välkommet. Som ”I hate that I love it”, där de har en låt med rejäl hitpotential. Annars är det inte helt lätt att se utvecklingsmöjligheter för musiken. Men sett till att publiken har kul får nog tidlös ligga närmast till hands. Det är bra musik att festa till, helt enkelt.
Övriga band på lördagskvällen var The Grand Station med en uppsättning starka hårdrocksmelodier, och coverbandet Grey Bow. De senare ska ha en stor eloge för sitt Donnas-nummer.
/ Andreas Homanen
”17 september” släpps idag. Allt överskott till Cancerfonden. Bra skit!
Måndag, 27 oktober
De Förlorade Pojkarna spelar på Skylten.
Onsdag, 29 oktober
NKPG HaHa! med Petrina Karlsson.
Fredag, 31 oktober
Beatrice Eli spelar på Klubb Republik på Trappan i Norrköping. Som förband ses Melonkvartetten.
Lördag, 1 november
Sophie Zelmani är ute på turné för första gången på länge och besöker Dynamo i Norrköping.
Aguson & Stormen, Håkan Maas och Simon Wallin spelar på Palatset.
Melonkvartetten spelar på Elsas Hus.
Siena Root – ’Pioneers’
Gaphals/Cleopatra
Betyg: 4/5
Efter ett par ynka sekunder så sitter tonen för Siena Roots ”Pioneers”. Det är lättpsykedelisk hårdrock i trakterna runt skiftet mellan 60- och 70-tal som gäller. Inget annat. Det kan tyckas tröttsamt med ännu ett band som maler på i den här retrovågen som präglat mycket av hårdrockssverige de senaste åren. Men Siena Root har ett så tungt och unikt groove i allt de tar för sig, att det inte spelar någon roll. ”Pioneers” är en jäkligt bra skiva oavsett om vågen ebbat ut eller inte. Och låtmässigt finns det dessutom en riktigt hög höjdpunkt i ”Spiral Trip” – det är en helt underbar egen värld som jag aldrig riktigt vill lämna.
/ Andreas Homanen
”Pioneers” släpps tredje november.
Lovisa Negga – ‘Sverige’
Andreas Homanen 