Jan von Kanow – ’Det svenska försvarets grövsta kanoner’

Jan von Kanow – ’Det svenska försvarets grövsta kanoner’

Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek

Betyg: 2/5

 

Jag måste ha missat en avbeställning. Eller fått den här som bonus för något annat. Jag har ingen annan förklaring till att ”Det svenska försvarets grövsta kanoner” står i bokhyllan. Boken hade självklart inte kunnat komma från något annat håll än Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. Det är en genomgång av några av det svenska försvarets grövsta kanoner, som titeln antyder. Det är obegripligt torrt – förmodligen för precis alla som inte har ett gravt intresse för det svenska försvarets grövsta kanoner. Detaljrikt och informativt är det också. Och välillustrerat. Men målgruppen torde vara något begränsad.

 

/ Andreas Homanen

The Gaslight Anthem är inte bara ett trevligt band

The Gaslight Anthem

2015-06-27

Bråvalla, Luna

Betyg: 3/5

Publicerad på corren.se och nt.se 20015-06-27

 

Egentligen talar det mesta emot The Gaslight Anthem. Deras extremt radiovänliga rock må fungera bra hemma i stereon eller i bilen, men på festival är risken stor att det bara blir tråkigt. Ta dessutom förutsättningar som en eftermiddagsdåsig publik inne på tredje dagens festande och musiklyssnande, och risken för ett smärre haveri borde vara överhängande.

The Gastlight Anthem gör egentligen inte heller något speciellt – de går upp på scen och kör kompetent igenom sina största låtar, blandar från hela karriären och verkar på hyfsat spelhumör. Men det räcker precis lagom för att få till en typiskt mysig festivalstund. Och ”The ’59 Sound” borde tysta alla tvivlare – The Gaslight Anthem är ett bra band, inte bara ett trevligt sådant.

 

/ Andreas Homanen

Killing my Darlings

Jan Guillou – ’Dandy’

Piratförlaget

Betyg: 2/5

 

Jaha. Då faller en gammal hjälte. Sedan jag första gången gav mig på Hamilton-serien i tonåren så har Jan Guillou varit ofelbar i mina ögon. Oavsett om det gällt nya romaner, krönikor eller TV-program. Med den odrägligt präktige Arn så började han den resa som nu fulländats med ”Brobyggarna”-serien. Och det är resan mot fullständigt odrägliga huvudkaraktärer.

”Dandy” är andra delen i serien, och vi får följa den tredje brodern, Sverre. Sceneriet har ändrat från Norge och Tyska Västafrika till England. Men i övrigt är allting sig likt. Sverre är precis lika ofelbart perfekt som sina bröder, och det går inte att hitta minsta skevhet eller brist hos honom. Guillou deklarerade med Hamilton-serien att han var trött på den traditionella romanhjälten som en plågad själv, med diverse psykiska och/eller fysiska problem. Och det kan jag köpa. Men nu har han sysslat med det i snart 30 år (än längre om ”Ondskan” ska inkluderas).

Det är synd, då ”Dandy” inte är dålig på något sätt. Men på grund av Sverres ofelbarhet finns det väldigt få anledningar att läsa boken. Dessutom envisas Jan Guillou med att väva in så många historiska personer att det emellanåt känns som att läsaren har hamnat i ”Hundraåringen”. Och det är sannerligen inte något bra betyg.

När jag tänker efter fick sig Guillou i och för sig en rejält ordentlig törn redan när ”Talismanen” visades.

 

/ Andreas Homanen

En sanslös blandning

Faith No More

2015-06-26

Bråvalla, Luna

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren och NT 2015-06-29

 

Det är inte direkt som att Faith No More förändrats under vare sig uppehållet eller de sex år som gått sen comebacken.

Bråvalla får därför en sanslös blandning av musik från den blomsterprydda scenen. Det blir särdeles lyckat trams i ”Motherfucker”, lätt raseri i ”Caffeine”, ren hårdrock i ”Epic” och ”Superhero”, ballad i ””Easy” och agitation i ”We Care a Lot”.

Dessvärre blir det också en del småvidriga funkutflykter – ”Evidence” kan de gömma någonstans där ingen hör – men tack och lov är de stunderna i minoritet. Istället når Faith No More allt som oftast snudd på briljanta nivåer.

 

/ Andreas Homanen

En egen nivå av stor rock

Muse

2015-06-26

Bråvalla, Luna

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren och NT 2015-06-29

 

Storslaget eller pompöst. Oavsett hur man väljer att se på Muse så lockade bandet en enorm publik till Lunascenen.

De inleder standardmässigt, men i tredje låten ”The Handler” lyfter Muse till precis den nivå av stor rock som de egentligen är helt ensamma om idag. Över huvud taget gör sig de nya låtarna riktigt bra, och håller verkligen sin plats bland klassikerna.

Som helhet är det något för lite variation men sett till de enskilda låtarna som framförs (och framförallt hur bra de låter) så väger det upp mer än väl. ”Mercy”, ”Plug In Baby” och ”Knights of Cydonia” är de största höjdpunkterna.

Låtlista

1. Psycho

2. Supermassive Black Hole

3. The Handler

4. Bliss

5. Dead Inside

6. Resistance

7. Interlude

8. Hysteria

9. Munich Jam

10. Madness

11. Apocalypse Please

12. Plug In Baby

13. Mercy

14. Time Is Running Out

15. Reapers

 

Extranummer

16. Uprising

17. Starlight

18. Knights of Cydonia

 

/ Andreas Homanen

Veckan som kommer – 31

Tisdag, 28 juli

Hurula spelar på Knäppingsborg i Norrköping. Fritt inträde.

 

Torsdag, 30 juli

Premiär för Torsdagstoner i Trädgårn i Trädgårdsföreningen i Linköping. Spelar gör Gus Ring, Edith Strindberg Trio och Vågerud. Fritt inträde.

 

Fredag, 31 juli

Skogsröjet i Rejmyre och Munken in the Park i Norrköping inleds.

 

Lördag, 1 augusti

Andra dagen av Skogsröjet och Munken in the Park.

Dollhouse spelar på The Crypt.