Sista kapitlet i Kartellen-gate

image

Kartellen

2014-08-31

Linköping, Trädgårdsföreningen

 

Då fick vi då kompensationsspelningen för Kartellens inställda Keep it Loud-framträdande. I Vänsterpartiets regi spelade de i Trädgårdsföreningen. På den i konsertsammanhang något udda tiden 1600 på en söndagseftermiddag.

ATT det blev av är så klart hedersamt, men som konsert var det inte mycket att ha. Framförallt var ljudet under all kritik, och 30 minuter är något kort. Det är ju ändå ett av de mer intressanta banden i Sverige idag. Kartellen borde även kunna göra så mycket av en livespelning – de är tillräckligt stora/omskrivna för att få upp en förväntan hos publiken, de har bra låtar och utstrålning. Å andra sidan går det kanske inte att kräva så mycket när det är gratis.

Spelningen föregicks av Unity Yard från Norrköping, som körde ett par låtar i olika konstellationer.

 

/ Andreas Homanen

Andrasingel från Goat

Goat – ‘Words’

Parkeringshuset Music & Vajradhara Musik AB/Universal Music AB

Betyg: 2/5

 

Goat har gått från ‘kollektiv’ till ‘psykedeliskt kollektiv’ med andrasingeln ”Words” från kommande skivan ”Commune”. Åtminstone i pressreleasen. Och skivbolaget ljuger inte. Det ligger en hinna av light-psykedelia över låten. Det blir dock alldeles för svagt för att det ska fungera som singel. Det finns liksom ingen styrsel. Som en del av en större helhetsupplevelse på skiva kan det förmodligen fungera hur bra som helst, men nu är det alldeles för tunt.

Andreas Homanen

Alla var roligare än vädret

Standup i det fria

2014-08-17

Linköping, Tages Hörna

Publicerad i Corren 2014-08-18

 

Inte för att jag har koll på hur stå upp-scenen ser ut i särskilt många medelstora svenska städer, men om det är någon som ska konkurrera med Linköping så får de verkligen anstränga sig. Klubben LKPG Ha Ha! fortsätter i höst och i söndags var det dags för ”Stand up i det fria”, som är precis vad det låter som – en stå upp-eftermiddag utomhus, Tages Hörna närmare bestämt. Projektet är unikt på så sätt att det har kommit till stånd genom crowdfunding, där publiken har bidragit i en insamling sedan i våras.

Med drygt 20 akter under fyra timmar så blir det ofrånkomligen en viss variation på kvalitén, och det är inte överdrivet många stora namn. Men sett till vad alla presterar sammantaget är det ett imponerande startfält som Linköpings stå upp-nestor Ben Kersley har fått ihop. Många av dem förtjänar definitivt en större publik – Carin Sollenberg, Emil Saghamre, Ellinor Svensson och Umit Dag framförallt. Linköpings egna Palle Strömberg, med sin arg lärare-rutin, är också riktigt bra. Ola Aurell har gjort sig ett namn med sina visor de senaste åren, och visar att han inte stagnerat. David Sundins upplägg är i grunden ett ganska enkelt upplägg, men visar att med rätt ton går det att få det mesta roligt. Exempelvis det inte helt givna stå upp-ämnet ägg. Thomas Eriksson får mycket skratt med sin bebisröst.

Sedan har samtliga under eftermiddagen ett stort hinder att slåss med – vädret. Det regnar i stort sett konstant, och det är långt ifrån alla i publiken som stannar tiden ut. Att det är lite glest och ganska taskiga förhållanden gör dock att det blir en familjär stämning.

När Isak Jansson rundar av kvällen blir det väldigt tydligt att rutin verkligen kan lyfta en stå uppare många nivåer upp. Han har en perfekt timing och lockar fram skratt i stort sett hela tiden.

Hård rock lockade publiken till The Crypt

Linköpings Stadsfest på Doom/The Crypt

22/8-23/8 – 2014

Publicerad i Corren 2014-08-25

 

image
Southern Line

Linköpings Stadsfest kan vid anblicken synas vara näst intill vämjeligt folklig. Men det finns andningshål. Efter att Sensus har kört lokal livemusik i Domkyrkoparken i ett par år, var detta inslag i år utökat med de två scenerna inne på Doom och The Crypt, vilket gjort att även en del något större band fått plats. Glädjande var också att så många hittade dit.

 

image
Vacant

Huruvida 80-talsdrypande heavy metal kan betraktas som andningshål eller inte går att diskutera. Det var i vilket fall vad lördagens första inomhusband Vacant bjöd på. Inte unikt på något sätt, men bra och omöjligt att inte bli glad av – ibland behövs inte mycket mer än ett schysst riff och primalskrik. Individen och Kungarna spelar en modernare rock med ett stort anslag. Sådant kräver en del av dig som band, men de ror hem det mesta.

 

image
Axewith

80-talet fanns med hos fler band – hos återförenade Axewitch inte minst. De har fått kvällens största publik, och med en hel del fans bland dem blir det en bra feststämning. Att det sedan är fest till något mossig musik är en bisak i sammanhanget. Och det låter hursomhelst betydligt fräschare än vad amerikanska bandet Balance framför. Det är som att de har med sig allt det sämsta med 80-talshårdrocken, men det är framförallt det rent outhärdliga synthljudet som gör spelningen påfrestande.

 

image
Balance

Kontrasten till Southern Line är stor. De spelar den inte helt universellt accepterade genren metalcore. Men de gör det riktigt bra, och är det bästa under hela kvällen. Bland övriga band under kvällen som stod ut var Def More med sin rena hårdrock och Das Amigos med sin sombreroklädda och poppiga punk.

 

image
Def More

Måhända var det folkligheten på Stadsfesten som bidrog till att så mycket publik hittade till Doom och Crypt, även om arrangemanget var riktigt bra i sig.

 

image
Das Amigos

image
Individen och Kungarna

/ Andreas Homanen

Ren aggressivitet från Siberian

Siberian – ’Modern Age Mausoleum’

Gaphals

Betyg: 4/5

 

Ibland är de skönt med ren aggressivitet. Siberian sätter en sådan ton direkt med ”Gift Curse” på debutskivan ”Modern Age Mausoleum”, och det är sedan bara att förlora sig vidare i den.

Bandet har under sommaren seglat upp som det stora nya i Östergötland att hålla koll på inför hösten. Efter sitt namnbyte från Shrine gjorde bandet sin första spelning som Siberian som förband till The Haunted och Dead Soul i maj, och det var bara början på hypen.

”Modern Age Mausoleum” är ingen lättsmält historia, vilket kan exemplifieras med att det enklaste är den stundtals halsbrytande singeln ”Paragon”. Skivan är absolut så bra att den förtjänar all uppmärksamhet den kan få. Släppet sker 1:e september på Gaphals. Bandet ska också ut på turné, som inleds på L’Orient i Linköping 29/8.

 

/ Andreas Homanen

Saturday’s Heroes – ’Keep Marching On’

Saturday’s Heroes – ’Keep Marching On”

Gaphals

Betyg: 4/5

 

Jag blir lite rädd först. Dropkick Murphys och Flogging Molly är två favoritband, och irländska pubar är alltid trevliga. Men jag orkar inte ett band till som vill göra irländsk punkrock. Rädslan kommer sig utav att Saturday’s Heroes ”Keep Marching On” i inledningen förmedlar en sådan känsla, om än i balladform.

Men det är definitivt ett falsklarm, tack och lov. Bandet håller sig på helt rätt nivå och ”Keep Marching On” är en riktigt bra låt, som lovar gott inför fortsättningen -bandet går i höst in i studion och spelar in en ny skiva.

 

/ Andreas Homanen

 

Jämntjock punk från Mattias Alkberg

Mattias Alkberg – ’Södra Sverige’

Playground Music/Teg Publishing

Betyg: 2/5

 

Att säga att Mattias Alkbergs karriär alltid haft ett punkanslag är inte att ta i. På nya skivan ”Södra Sverige” har musiken även gått rejält åt punkhållet. Bara två av tretton låtar är längre än två minuter, och det är en allmänt skitig stämning som härskar. Texterna är politiska så det förslår, och slår inte helt oväntat åt höger.

Mitt problem med ”Spypåse” ligger mer med att det blir för mycket punk än att Mattias Alkberg skulle vara dålig på punk. Även om skivan bara är 21 minuter lång så blir det för jämntjockt. Ljuspunkter som ”Viktigpetter” och ”Spypåse” är tyvärr för få.

 

/ Andreas Homanen