Håkan Hellström – ’Håkan Boma Ye!’
Woah Dad!
Betyg: 3/5
Vill man återuppleva de största konsertupplevelserna? Finns det något som kan bli annat än sämre en andra gång? För några dagar sen insåg jag att det kanske finns en chans att lyssna på Nine Inch Nails spelning från Hultsfred 2005 igen. Min första tanke var: ”nej, det vill jag verkligen inte göra”. Jag har fortfarande inte bestämt mig hur jag ska göra.
Hur många av de 70.000 som såg Håkan Hellström på Ullevi i somras som upplevde det som sin största konsertupplevelse vet jag inte. Ett par av dem var det i alla fall säkerligen. Och nu har de chansen att återuppleva den i och med liveupptagningen ’Håkan Boma Ye!’.
Jag vet inte hur mycket jag har att säga om Håkan Hellström som inte redan sagts på hundra andra ställen. Så, jag kör den något snäva varianten att utgå från mina tre favoritlåtar med honom:
- Gatan Fram – Eldkvarncovern är inte med på skivan, så den är enkel – saknad!
- För sent för Edelweiss – Extatisk allsång kan vara både fantastiskt och vidrigt på liveskivor. Här är det någon sorts mellanting och det griper inte alls tag som den här låten kan göra.
- Klubbland – Här fångas allting som verkar ha varit fantastiskt med Ullevispelningen. Ren fest.
Annars är det många låtar på ’Håkan Boma Ye!’ som blir sönderblåsta av en överentusiastisk blåssektion. Och mellansnacket inför ’Nu kan du få mig så lätt’ är ytterst futtigt i jämförelse med det underbara inför låten på ’Way Out West 2010’.
/ Andreas Homanen
Andreas Homanen 