Gaphals fem år

Linköpings Gaphals (även känt som världens bästa skivbolag. typ) firar fem år under 2015. Firandet ska pågå hela året, och inleds (?) med en tvådagarsfestival på Doom/The Crypt 27-28 mars. Förutom att det är en kombinerad releasefest för Night och Nocturnalia (fd Nocturnal), så spelar band som Heavy Tiger, Satan Takes a Holiday och en hög andra, ännu opresenterade, band.

Mer info här.

Biljetter här.

Nocturnal blir Nocturnalia

Nocturnal gjorde ett bejublad framträdande på The Crypt förra helgen. Det visade sig bli det sista under namnet ‘Nocturnal’, då de inför kommande skivsläpp i mars byter namn till Nocturnalia. Att döma av rapporterna från spelningen har bandet något stort på gång.

/ Andreas Homanen

Veckan som kommer – 50

Måndag, 8 december

Em & Her Music och Joakim Leijon spelar på Elsas Hus.

 

Tisdag, 9 december

Soran Ismail och Magnus Betnér är ute på sista vändan för ‘En skam för Sverige’ och besöker Linköping för andra gången. Gillar du standup minsta lilla så finns det ingen anledning att inte se det här.

 

Fredag, 12 december

Eldkvarn spelar på Kultur-Akademin i Motala.

Datamuséet har någon sorts jubileum och firar med standup under namnet IT-supportteam. Framträder gör bland annat Josefin Johansson, David Sundin och Ben Kersley.

Slidin’ Slim & Eric Hansson spelar på Palatset.

Dante gästar Nationernas Hus.

 

Lördag, 13 december

The Crypt har en intressant kväll med Nocturnal, Hypnos och Honeymoon Disease.

Nocturnal och Oblivious på Europaturné

Två av Linköpings främsta hårda band, Nocturnal och Oblivious, åker på gemensam turné nästa vecka:

7/10 – White Trash Fast Food, Berlin (Ger)
8/10 – Black Plastic, Dortmund (Ger)
9/10 – LiWi, Leipzig (Ger)
10/10 – Tiefgrund, Berlin (Ger)
11/10 – KB18, Copenhagen (DK) w. Kolos

/ Andreas Homanen

Veckan som kommer – 39

Onsdag, 24 september

Norrköping får sin egen stand up-klubb i NKPG Ha Ha! på Dynamo. Isak Jansson headlinear första upplagan.

 

Torsdag, 25 september

Klubb Fyllskalle kör vidare på L’Orient. Denna fredag med Zaum, Ocean Chief och Grizzlyman.

Quireboys spelar på Dynamo i Norrköping. Info här.

 

Fredag, 26 september

Ny upplaga av Club Chateau på Palatset i Linköping. Spelar gör Joakim Leion, Sawo och Rajt.

The Arrivals och Crunge spelar på The Crypt.

 

Lördag, 27 september

Rejäl hårdrockskväll på Klubb Fyllskalle (L’Orient) med Oblivious, Skogen Brinner och Nocturnal.

Taiwas och Isengard spelar på The Crypt, Linköping.

The Manics spelar på Rawfest i Norrköping, som är en del av Kulturnatten.

Liveklubben på Palatset har C.I.A. på besök.

Progg, psyekedelia och 70-talshårdrock på samma scen

Nocturnal, La Fleur Fatale, Skogen Brinner

2013-05-10

LInköping, Konsert & Kongress, Backstage

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren 2013-05-13

Det är en till synes spretig samling band på Backstage-scenen på fredagskvällen. Från Skogen Brinners hårda prog-rock, via La Fleur Fatales snygga psyekedelia till Nocturnals klassiska 70-talshårdrock. Det hela är en releasefest för det sistnämnda bandets självbetitlade debutskiva. Backstage är välfyllt och stämningen riktigt bra.

Skogen Brinner inleder kvällen. De är en uppenbarelse som formligen dryper av 70-tal. Men de har en skitighet över sig, som gör att de känns så pass genuina att de står ut från massan av retro-band.  I ”Pundarvarning” och ”Speed Freak” har de dessutom två riktigt starka låtar. De är helt klart ett band att hålla ögonen på.

La Fleur Fatale är förmodligen det mest udda av de tre den här kvällen. Det märks inte minst på att det är glesare framför scenen under deras spelning. Bandet gör dock en bra insats ändå. Som bäst är de i ”The Winding Stairs to Dawn”.

Drygt ett år har passerat sedan Nocturnal gjorde sin live-debut. De visade då klar potential, men de har förvaltat året väl och utvecklats rejält som liveband, sångaren Linus Ekermo inte minst. Han visar upp en säkerhet som det bara är att hoppas att han håller uppe. Enda problemet är att rösten sviker emellanåt. Publiken mötte bandet med jubel, och det är kul att se att ett lokalt band lockar så pass många åskådare. Nocturnal verkar minst lika nöjda och det märks att de har kul på scen. De spelar delen av skivan, men vi bjuds även på en ballad som visar på en betydligt mer 80-talsdoftande inriktning.

Samtliga tre band visar att de förtjänar sin plats i toppskiktet bland Linköpingsband.

/ Andreas Homanen

Skogen Brinner

La Fleur Fatale 2

Nocturnal 1

Oblivious trivs på scen

Oblivious, Märvel, Skraeckodlan

2013-05-31

Linköping, Konsert & Kongress, Backstage

Betyg: 3/5

Publicerad i Corren 2013-06-01

 

Fredagskvällen bjöd på den andra stora releasefesten på två veckor för ett Linköpingsband. Förra gången var det Nocturnal som backades upp av Skogen Brinner och La Fleur Fatale. Nu var det dags för Oblivious som stöttades av Norrköping Skraeckodlan och den på förhand hemliga akten Märvel.

Skraeckodlan inleder med en imponerande svit av hårt svängande klassisk hårdrock. Det är svårt att inte imponeras av dem – de lyckas kombinera sitt 70-tal med en modern ljudbild, och får de bara till en eller ett par något mer utstående spår är de verkligen att räkna med.

Märvel spelar en hel del nytt material från en till hösten kommande skiva, bland annat ”Remember”, som med eftertryck visar att de fortfarande är den enda förvaltaren av Hellacopters-arvet värt namnet. Faktum är att just den låten är så pass bra att Märvel förtjänar att helt stå på egna ben, och få ett verkligt genombrott. Stilmässigt tycks de luta bort från punk och gå mer mot rock-delen av sin punkrock.

Själva huvudpunkten med kvällen var Oblivious och firandet av deras andra skiva ”Creating Meaning”. Förutom skivan så markerar även spelningen slutet för en epok i bandets historia – två av medlemmarna gör sin sista spelning. Enligt uppgift är det ett vänskapligt uppbrott och Oblivious verkar trivas på scen. Musikaliskt domineras spelningen av det nya materialet, som visar på en bra bredd hos bandet – det blir både lite lugnare spår i form av ”You are the war” och hårdare som ”What a trip”. Oblivious är tveklöst bra musiker, men deras främsta tillgång, åtminstone ikväll, ligger i trumspelet som bär fram bandets annars inte överdrivet originella retro-hårdrock.

Även om den här kvällen var mer sparsmakat besökt än Nocturnals releasefest, stärker det här ytterligare känslan av att den lokala musikscenen är verkligt stark.

Andreas Homanen

Liveåret 2013

Marduk
Marduk

79 spelningar. 64 band. 37 dagar.

En del livemusik har det blivit i år. Ovanstående är så klart något färgat av festivalfaktorn. Men ändå.

Året inleddes femte januari med Alonzo & Fas 3 på L’Orient. Med ett jäkla driv och en imponerande energi satte de en hög nivå för året. Det visade sig dock bli enda konserten jag var på i januari, och i februari var det heldött. Sedan började våren komma igång med bland andra Rival Sons och Stefan Sundström. Två skivbutiksspelningar hanns med; Johnossi och Dead Soul. De senare skulle visa sig bli årets mest betittade band för egen del.

Maj blev en bra månad med ett strålande Johnossi på Cirkus i Stockholm och en uppsjö lokala band i och med Oblivious och Nocturnals respektive releasespelningar.

Juni innebar så klart Bråvalla. Efter en promenad med lite vindrickande, där festivalpeppen steg för varje… steg, så klev vi in på det gigantiska området. Det visade sig bli tre väldigt lyckade dagar med mängder av musik. Lite småstrul fanns så klart (och storstrul på grund av strejken), men inget som störde helhetsupplevelsen av en bra festival. På förhand var det torsdagen som var den klart mest intressanta dagen, men när Stone Sour, Danko Jones, Kvelertak och Johnossi samtliga gjorde helt fantastiska spelningar så avgick fredagen helt klart med segern. Lördagen var som helhet sämst, men hade den enskilt bästa konserten i och med Thåströms dysterhetsorgie, som vägde upp mycket av den glättiga housen som annars dominerade festivalen. Östgötafanan hölls (bokstavligt) högt av Ghost och många band på de mindre scenerna.

Resten av sommaren var relativt lugn. Movits! gjorde en svettig och svängig spelning inför ett högsommarproppat Knäppingsborg i Norrköping, Iron Maiden plågade Friends Arena med ett ljud från helvetet och Ulf Lundell trotsade regnet i Vadstena och visade att han långt ifrån går att räkna bort.

Hösten var minst sagt välfylld med spelningar. Många av dem var lokala akter som Dead Soul (igen), Reveries, Night och Soundmeds som allihop visade vilken bredd som finns i Linköpingsmusiken i år. Dubbla Danko Jones-spelningar hanns med och en till med herr Alonzo.

7 december kom höjdpunkten för året, och för Linköpings musikscen. Norrköping och Flygeln intogs av Night, Dead Soul och Ghost. Slutsålt och fullständigt fantastiskt. De sista spelningarna var arenarock i sin bästa form i och med Håkan Hellströms och Eldkvarns uppvisningar.

Bästa konserter

  1. Thåström på Bråvalla
  2. Ghost på Flygeln, Norrköping
  3. Alonzo & Fas 3 i januari
  4. Johnossi på Bråvalla
  5. Movits! på Knäppingsborg

Främsta låtar

  1. ”Children of the Grave” – Stone Sour på Bråvalla. Kanske tråkigt att välja en cover, men det var så tungt och så bra att det är oundvikligt.
  2. ”Find that man” – Dead Soul med gästinhopp från Ghosts trummis på Flygeln i Norrköping
  3. ”Mjød” – Kvelertak rensade upp på Bråvalla
  4. ”Det förlovade landet” – Alonzo Fas 3 på L’Orient i januari
  5. ”Fanfanfan” – Thåström på Bråvalla

Mest sedda

  1. Dead Soul (4)
  2. Danko Jones (3)
  3. Eldkvarn (3)
  4. Johnossi (3)
  5. Alonzo Fas 3 (2)
Dead Soul
Dead Soul
Håkan Hellström
Håkan Hellström
Johnossi
Johnossi
Reveries
Reveries
Soilwork
Soilwork
La Fleur Fatale
La Fleur Fatale

Linköpingsveckan som kommer – v49

Onsdag 4/12

Kajsa Grytt på L’Orient. Håller mig nog borta. Även om det förmodligen kommer vara bra.

 

Torsdag 5/12

Hårdrock på L’Orient – Linköpings egna Nocturnal och Greenleaf.

 

Lördag 7/12

Årets största spelning? Det har alla förutsättningar att bli det när Ghost/Dead Soul/Night-turnén når Norrköping och Flygeln.

Liveklubben på Palatset kör blueskväll med Lana & The Papas, The Old Spares och Edith Strinberg Trio.