Bra start för ståupp-hösten

LKPG HaHa! med Aron Flam, Josie Long, Michel Sanchez

2015-10-01

Linköping, Konsert & Kongress, Backstage

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren 2015-10-03

 

Aron Flam har en något säregen ställning som en av de mest obekväma ståupparna i Sverige. Han drar sig inte för att prata om känsliga saker eller vara rent konfrontativ. Efter ett antal år som en närmast intern angelägenhet inom ståupp-Sverige, har han nått en betydligt större publik genom sin medverkan i podcasten ”Till slut kommer någon att skratta”. Ett tecken på detta är att Backstage var helt slutsålt på torsdagskvällen när Linköpings egen ståuppklubb Lkpg HaHa hade höstpremiär, och Aron Flam var huvudnamnet.

Aron Flam pratar framför allt om jämställdhet, något som inte är helt ovanligt i ståuppsammanhang, men ingen gör det på samma sätt. Han vägrar att kompromissa med sin ståupp, och tar hellre obekväm tystnad än att gå för enkla skämt. Det mesta känns väldigt genomtänkt, och en hel del är tänkvärt. Även om det är långt ifrån något konstant gapskrattande hos publiken, så är det väldigt roligt. Och att det fungerar att vara så otraditionell som Aron Flam är ett välkommet tecken på att svensk ståupp utvecklats.

Först ut under kvällen var Michel Sanchez, som är ett lovande namn. Hans rutin är relativt smal då den uteslutande består av oneliners. Responsen från publiken är till en början något trevande, men tar sig hyfsat vartefter.

Näst ut på tur var brittiskan Josie Long. Lkpg HaHa har under åren tagit hit en hel del engelska komiker, ofta med lyckat resultat. Också ikväll – Josie Long har en väldigt glad stil som fungerar bra, och språket innebär inga hinder.

Även om skratten varit tätare under andra kvällar, så har ståupphösten verkligen fått en bra start i Linköping.

Jesper Rönndahl lockade storpublik

Jesper Rönndahl

Jesper Rönndahls Bildbevis

2015-09-26

Linköping, Konsert & Kongress, Crusellhallen

Betyg: 3/5

Publicerad i Corren 2015-09-28

 

Det går inte riktigt att kalla det här en ståupp-föreställning. Jesper Rönndahl står på scen och pratar kring roliga bilder i en och en halv timme. Det känns inte helt givet att konceptet ska fungera. Roliga bilder sköljer dessutom över oss i sociala medier varje dag, så helt fräscht känns det inte heller.

Men Jesper Rönndahl har ett väldigt speciellt tilltal, och en hängiven publik. Efter att ha odlat sitt namn som vad som närmast kan kallas vetenskapskomiker i P3-programmet Institutet, fick han sitt stora publika genombrott i På Spåret. Parallellt har han dessutom kört en hel del ståupp, och även om han kanske inte räknas till den yttersta eliten där så har han inte långt kvar dit.

Oavsett vilken version av Jesper Rönndahl publiken har kommit för att se den så har den kommit i stora mängder –
Crusellhallen är i stort sett fullsatt.

Jesper Rönndahls stora styrka är att han framstår som en person som det är helt omöjligt att inte tycka om. Och så klart den hyfsat viktiga detaljen att han är väldigt rolig också. Stämningen blir snabbt trevlig med många skratt.

Bilderna Jesper Rönndahl visar är löst sammanhållna i ett par kategorier. Det blir alltifrån Galileo Galilei till reklamskyltar och en förlossningsmaskin. Allra roligast är urklippet från den trettonårige Jespers insändare till den lokala tidningen. Det är i regel inga långa utläggningar om varje bild, utan mer korta avsnitt som blir till små anekdoter ur Jespers Rönndahls liv, eller bara till roliga funderingar.

Något särskilt sammanhang finns inte, och behövs inte heller. Det räcker att det är väldigt roligt. Jag brukar förespråka att hålla nere på den övertydliga dramaturgin som ofta tynger ståupp-föreställningar. Det är som att man tror att publiken ska tröttna om de bara får skratta.

I ”Jesper Rönndahls Bildbevis!” är det svårt att hitta något som skulle kunna liknas vid dramaturgi. Han tar visserligen upp en kille ur publiken på scen för att denne ska gestalta Jespers pappa i en scen ur dennes liv, men det är i stort sett det enda som bryter av. För det mesta fungerar det alldeles utmärkt ändå – publiken skrattar högt åt det mesta Jesper säger.

Men avslutningen blir väldigt abrupt, och saknar den stegring mot gapskratt som ofta avslutar ståuppshower. Men i sammanhanget är det en relativt liten invändning – Jesper Rönndahl är en av de främsta scenpersonligheterna som Sverige har idag och väl värd att se. Även om han bara visar roliga bilder i en och en halv timme.

Veckan som kommer – 41

Torsdag, 8 oktober

The Tallest Man on Earth spelar på Konsert & Kongress. Info.

 

Fredag, 9 oktober

Jonathan Johansson spelar på The Crypt.

Disregard och Demonic Kingdom kommer till L’Orient.

Palatset har Livekarusell-kväll (typ) när Acid Carrots och Sixteen Amps spelar ihop med Madame P.

 

Lördag, 10 oktober

I’m Kingfisher, Gus Ring och Edith Backlund spelar på Palatset.

Veckan som kommer – 39

Fredag, 25 september

Club Chateau på Palatset.

 

Lördag, 26 september

Strebers spelar på Doom, med Death Alley och Joy på The Crypt.

Jesper Rönndahl på Konsert & Kongress. Info.

And We Should Die of That Roar har dubbelspelning i Norrköping. Eftermiddagen på Vaxkupan och kvällen på Swartsens Trädgård.

 

Fullständigt hänsynslös i sin humor

LKPG Ha Ha! med Ann Westin, Bec Hill, Tobbe Ström

2015-04-09

Linköping, Konsert & Kongress, Backstage

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren 2015-04-10

 

Våren har knappt börjat, men det är redan dags för säsongsavslutning av Linköpings främsta bidrag till ståuppscenen – LKPG Ha Ha! Eldsjälen vi har att tacka för detta är Ben Kersley, som gjorde en stabil insats som konferencier som vanligt. Kvällen till ära hade han dessutom huvudsakligen nytt material till sitt eget framträdande. Det lyckades riktigt bra med och han värmde upp publiken med mycket skratt.

Tobbe Ström inledde med dialekter, hån av sin hemstad och kulturkrockar. De tre ämnena torde vara några av de vanligast förekommande. Men Tobbe Ström gör dem bra (och kryddar med en del inslag av knivar) och drar ner många skratt.

Bec Hill körde sitt andra ståupp-set för dagen i Linköping. Hennes framträdande bygger mycket på ord, gester, lite sång och annorlunda blädderblocksanvändning. Det kan låta väl udda, och i sammanhanget är det också det. Men samtidigt är det ett väldigt välkommet inslag.

Huvudnamn för kvällen var Ann Westin, som är en riktig veteran och har besökt LKPG Ha Ha! tidigare. Hon har skapat ett eget litet utrymme i ståupp-Sverige med en argt självhånande ton som hon fortfarande är relativt ensam om. Hon tar över scenen fullständigt när hon gör entré och är fullständigt hänsynslös i sin humor. Skratten kommer också direkt och fortsätter sen oavbrutet, och våren fick en väldigt rolig avslutning.

Publikmässigt verkar det inte spela så stor roll vilka LKPG Ha Ha! tar hit, och även denna kväll var välfylld. Nu är det bara hoppas att Ben Kersley drar ihop åtminstone något arrangemang ytterligare innan hösten – Linköping står annars inför en ståupp-öken i alldeles för många månader.

 

/ Andreas Homanen

Veckan som kommer – 22

Fredag, 29 maj

Cleo ft. Broke’n Tipsy spelar på Platens. Info.

Lisa Ekdahl spelar på Konsert & Kongress. Info.

Genljud, Morum och Kollapsed spelar på Palatset. Info.

 

Lördag, 30 maj

Gubbröra Band och Blues Train kommer till Palatset. Info.

Sweden Action Games inleds på Tinnis. Musikunderhållningen står Dregen och Dotter för. Info.

Alex och Sigge lockar fram skratt

Alex & Sigge – ‘Meningen med livet’

2015-03-22

Linköping, Konsert & Kongress, Crusellhallen

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren 2015-03-23

 

Efter att ha lyssnat igenom alla 147 avsnitt av Alex & Sigges podcast under ett halvår är det nästan lite overkligt att se dem live på scen. De är ute på sin tur runt landet med sin föreställning ”Meningen med livet”, som annars gått för utsålda hus i Stockholm och Göteborg. Även Crusellhallen är fylld, och det är en väldigt homogen publik – få är över 40.

På flera sätt går det att likna ”Meningen med livet” vid en ståuppshow – det handlar framförallt om skratt. Dramaturgiskt har ”Meningen med livet” också det klassiska upplägget med en rolig inledning där det handlar mycket om nedgörande av mindre smickrande sidor hos den andre, följt av ett tyngre mellanparti där det inte helt oväntat handlar om Alex ångest, och en lättare avslutning som lämnar publiken skrattande.

Alex och Sigge är dock långt ifrån några traditionella ståuppare. Humorsidan hos dem grundas istället i deras välgrundade, men ofta lätt skruvade, iakttaganden kring vår samtid. I podden blir de som allra roligast när dessa dras åt några varv ytterligare tills de närmar sig det absurda. I föreställningen går de, förutom i de förinspelade inslagen, inte riktigt lika långt.

Föreställningens titel torde indikera på ett visst allvar, eller åtminstone tänkvärdhet. Men Alex och Sigge skrapar mest på ytan. Och det är ett större problem när det gäller just Alex och Sigge – de som är hängivna lyssnare av podden har hört hur långt de verkligen kan nå, och i jämförelse blir föreställningen tyvärr något för grund. Sedan är den väldigt lyckad ur ett humorperspektiv. Och det är ju sällan särskilt fel alls.

 

/ Andreas Homanen

Ännu en lyckad LKPG Ha Ha!-kväll

LKPG Ha Ha! med Ola Aurell, Petter Bristav, Kim Johansson

2015-03-12

Linköping, Konsert & Kongress, Backstage

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren 2015-03-13

 

Efter årets första LKPG Ha Ha! med Magnus Betnér var det dags för en kväll med betydligt mindre namnkunniga ståuppare. Publiken har ändå hittat hit och återigen fyllt Backstage – LKPG Ha Ha! har lyckats att bli en institution.

Ola Aurell är relativt smal i sitt roliga-visor-fack, och han håller sig relativt strikt till det, vilket torde öka risken för tjatighet. Åtminstone om man varit så flitig på scener av olika slag som Ola varit de senaste åren. Men han visar sig ikväll ändå ha förnyat sig tillräckligt för att det ändå ska bli mycket skratt. Och det mesta av det gamla materialet är ändå fortfarande roligt. Inte minst visorna om två av våra grannländer och Winnerbäckimitationen.

Petter Bristav är framförallt ett namn i poddradiovärlden med sitt Till slut kommer någon att skratta. Som ståuppare har han inte riktigt nått ut ännu, men han visar med eftertryck att han är ett namn för framtiden. I podden framstår han ofta som en lätt bortkommen lantis i storstaden, och som ståuppare uppehåller han sig mycket vid sådana kontraster. Men han verkar vara enormt mycket mer självsäker (och rolig) på scen, och det skulle inte förvåna särskilt om han är uppe bland ståuppeliten inom ett par år.

Först ut var Kim Johansson. Hans rutin kretsar mycket kring egna tillkortakommanden. Ett inte helt ovanligt upplägg bland ståuppare, även om Kim får till ett par riktigt snygga punchlines som det tar någon sekund innan publiken är med på.

På det hela var det ännu en lyckad LKPG Ha Ha!-kväll. Och som vanligt höll Ben Kersley ställningen som dess ciceron med två egna, roliga segment.

 

/ Andreas Homanen

Veckan som kommer – 13

Onsdag, 25 mars

Nya Given och MMK spelar på Klubb Skrål på L’Orient. Info.

 

Torsdag, 26 mars

American Songbook på Svenska med Plura, Ebba Forsberg och Mikael Wiehe på Konsert & Kongress. Info.

En gammal L’Orient-bekanting är tillbaka; Bob Log III! Gott om bra förband är det också – The Vanjas, Das Amigos, Acid Carrots och Grass Tank. Info.

Kebnekaise spelar på Konsert & Kongress. Info.

 

Fredag, 27 mars

Gaphals femårsfest på The Crypt/Doom drar igång. Info.

Mattias Reinhed har releasefest på Palatset. Joakim Leion supportar. Info.

 

Lördag, 28 mars

Andra dagen av Gaphals femårsfest. Info.

Crank, TV Eye, Goatrider och Jökke Nilsson & Personalen spelar på L’Orient.