En sanslös blandning

Faith No More

2015-06-26

Bråvalla, Luna

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren och NT 2015-06-29

 

Det är inte direkt som att Faith No More förändrats under vare sig uppehållet eller de sex år som gått sen comebacken.

Bråvalla får därför en sanslös blandning av musik från den blomsterprydda scenen. Det blir särdeles lyckat trams i ”Motherfucker”, lätt raseri i ”Caffeine”, ren hårdrock i ”Epic” och ”Superhero”, ballad i ””Easy” och agitation i ”We Care a Lot”.

Dessvärre blir det också en del småvidriga funkutflykter – ”Evidence” kan de gömma någonstans där ingen hör – men tack och lov är de stunderna i minoritet. Istället når Faith No More allt som oftast snudd på briljanta nivåer.

 

/ Andreas Homanen

Faith No More – ‘Sol Invictus’

Faith No More – ’Sol Invictus’

Reclamation Recordings/Ipecac Recordings

Betyg:4/5

 

Nej, det är i stort sett ingenting som har förändrats i Faith No Mores värld. Efter nästan tjugo års uppehåll är de tillbaka med ”Sol Invictus”. Det är knasmetall för hela slanten. Som ändå når briljans flera gånger om. Sångaren Mike Patton befäster sin position som härförare av det icke-enkla och ovanliga.

 

/ Andreas Homanen

Lyssna här

Faith No More – ‘Motherfucker’

Faith No More – ‘Motherfucker’

Ipecac Recordings

Betyg: 4/5

 

‘Motherfucker’ är precis så perfekt knasigt som jag uppfattat Faith No More, utan att egentligen ha lyssnat mer på dem än ‘I’m Easy’. Det ska bli intressant att se om det kan skaka om musikvärlden åtminstone lite grann i år. Uppfriskande känns det i vilket fall.

 

Mastodon – ‘Once more ‘round the sun’

Mastodon – ’ Once More ‘Round The Sun’

Reprise Records

Betyg: 4/5

 

Vet du med dig att du inte kommer att ge Mastodons ” Once More ‘Round The Sun” minst fem lyssningar, är det inte så stor poäng att lyssna på den alls. För det är ett rejäl stycke pretto-metal som ligger framför dig i amerikanarnas sjätte studioalbum. Men, kommer du väl in i den så är skivan en hel värld att bära med sig.

Helt utan lättsmälta partier är inte ”Once more ’round the sun”. Inledande ”Tread Lightly” har en riktigt snygg refräng, ”The Motherload” och ”High Road” är rena melodifester, och ”Asleep in the Deep” med sin lätt atmosfäriska sång kontrasterar snyggt mot musiken. En detalj som kanske är mer kul än bra, är Faith No More-kören i ”Aunt Lisa”. Och kommer du upp i de där fem lyssningarna så har du säkert hittat tillräckligt med egna favoritpartier – det är verkligen en typisk skiva att hitta nya saker i.

Vid eftertanke så kanske du inte behöver ge Mastodon fem lyssningar. Kör på någon av ovanstående låtar direkt, så bör du närma dig ett rejält gillande av det här.

/ Andreas Homanen