Inte så stort sug efter Backyard Babies

Backyard Babies

2015-06-27

Bråvalla, Panorama

Betyg: 3/5

Publicerad på corren.se och nt.se 2015-06-27

 

Solen skiner på Backyard Babies. Och de verkar rejält taggade på att spela igen efter sitt uppehåll. Och de nya låtarna skäms inte för sig, även om viss smitta från vad sångaren Nicke Borg pysslat med de senaste åren märks. Men publikreaktionerna är ändå relativt ljumna. Det verkar helt enkelt inte som att suget efter Backyard Babies är så stort längre, särskilt med tanke på att det ändå handlar om en comeback från ett av Sveriges största hårdrocksband genom tiderna. Under ”Brand New Hate” tar det sig något, men så är det också ett rejält stycke publikfrieri. Efter spelningen står det klart att skevheten i Backyard Babies karriär består – låtarna från ”Total 13” är helt enkelt för bra i förhållande till resten av katalogen.

/ Andreas Homanen

The Gaslight Anthem är inte bara ett trevligt band

The Gaslight Anthem

2015-06-27

Bråvalla, Luna

Betyg: 3/5

Publicerad på corren.se och nt.se 20015-06-27

 

Egentligen talar det mesta emot The Gaslight Anthem. Deras extremt radiovänliga rock må fungera bra hemma i stereon eller i bilen, men på festival är risken stor att det bara blir tråkigt. Ta dessutom förutsättningar som en eftermiddagsdåsig publik inne på tredje dagens festande och musiklyssnande, och risken för ett smärre haveri borde vara överhängande.

The Gastlight Anthem gör egentligen inte heller något speciellt – de går upp på scen och kör kompetent igenom sina största låtar, blandar från hela karriären och verkar på hyfsat spelhumör. Men det räcker precis lagom för att få till en typiskt mysig festivalstund. Och ”The ’59 Sound” borde tysta alla tvivlare – The Gaslight Anthem är ett bra band, inte bara ett trevligt sådant.

 

/ Andreas Homanen

En sanslös blandning

Faith No More

2015-06-26

Bråvalla, Luna

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren och NT 2015-06-29

 

Det är inte direkt som att Faith No More förändrats under vare sig uppehållet eller de sex år som gått sen comebacken.

Bråvalla får därför en sanslös blandning av musik från den blomsterprydda scenen. Det blir särdeles lyckat trams i ”Motherfucker”, lätt raseri i ”Caffeine”, ren hårdrock i ”Epic” och ”Superhero”, ballad i ””Easy” och agitation i ”We Care a Lot”.

Dessvärre blir det också en del småvidriga funkutflykter – ”Evidence” kan de gömma någonstans där ingen hör – men tack och lov är de stunderna i minoritet. Istället når Faith No More allt som oftast snudd på briljanta nivåer.

 

/ Andreas Homanen

En egen nivå av stor rock

Muse

2015-06-26

Bråvalla, Luna

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren och NT 2015-06-29

 

Storslaget eller pompöst. Oavsett hur man väljer att se på Muse så lockade bandet en enorm publik till Lunascenen.

De inleder standardmässigt, men i tredje låten ”The Handler” lyfter Muse till precis den nivå av stor rock som de egentligen är helt ensamma om idag. Över huvud taget gör sig de nya låtarna riktigt bra, och håller verkligen sin plats bland klassikerna.

Som helhet är det något för lite variation men sett till de enskilda låtarna som framförs (och framförallt hur bra de låter) så väger det upp mer än väl. ”Mercy”, ”Plug In Baby” och ”Knights of Cydonia” är de största höjdpunkterna.

Låtlista

1. Psycho

2. Supermassive Black Hole

3. The Handler

4. Bliss

5. Dead Inside

6. Resistance

7. Interlude

8. Hysteria

9. Munich Jam

10. Madness

11. Apocalypse Please

12. Plug In Baby

13. Mercy

14. Time Is Running Out

15. Reapers

 

Extranummer

16. Uprising

17. Starlight

18. Knights of Cydonia

 

/ Andreas Homanen

Ola Salo utnyttjar läget

Ola Salo

2015-06-26

Bråvalla, Juno

Betyg: 3/5

Publicerad på corren.se och nt.se 2015-06-26

 

Ola Salo kommer ut ur röken till tonerna av ”Come Holy Spirit” från solodebuten. Det är en bra dag för pop på Bråvalla och riktigt mycket folk har hittat till Luna (så mycket att det nästan luktar felplacering). Ola tar tillfället väl tillvara. Sången sitter bra och scenshowen är riktigt snygg. Alltför många har i år annars gått för det löjligt spartanska, så det är välkommet. Låtmässigt blandas solomaterialet med nostalgiframkallande The Ark-låtar. De senare får bäst respons, även om de inte helt oväntat känns klart mer återhållsamma än sina ursprungsvarianter. Allra sist kommer en riktigt fin ”It Takes A Fool to Remain Sane”.

 

/ Andreas Homanen

 

Arton låtar i rasande tempo

Millencolin

2015-06-25

Bråvalla, Juno

Betyg: 3/5

Publicerad i Corren och NT 2015-06-26

 

Millencolins karriär har gått från valpig skatepunk till att bli ett av Sveriges mest pålitliga rockband. Bråvallaspelningen inkluderar alla delar, även om de tidigare alstren får en betydligt mognare touch live. Ta bara ”Bullion” som blir riktigt tung. Bandet river igenom sina arton låtar i ett rasande tempo. ”Olympic” är så bra och så snabb att den tar slut alldeles för snabbt.

Millencolins enda problem är att spelningen är något enformig. Sett till publikreaktionerna verkar dock de flesta vara nöjda. Det blir circle pits och allsång om vartannat. Och ändå en vädigt trevlig spelning.

/ Andreas Homanen

Full attack med Refused

Refused

2015-06-26

Bråvalla, Luna

Betyg: 5/5

Publicerad i Corren och NT 2015-06-27

 

Trummisen inleder med en ren misshandel av trumsetet i ”Elektra” och visar direkt att Refused menar allvar.

En comeback har sällan varit så motiverad som i deras fall, men det finns inget av unken nostalgi över framträdandet – Refused är här och nu och det finns inget band idag som känns så på riktigt. Det är full attack som gäller. ”Liberation Frequency” och ”New Noice” är rent besinningslöst rasande. Dennis Lyxzén far runt på scen som en galning. Bäst av allt är ändå att de tre nya låtar som framförs står sig så bra att det inte finns några tvivel om att även framtiden hör till Refused.

 

Låtlista

1. Elektra

2. The Shape of Punk to Come

3. The Refused Party Program

4. Rather Be Dead

5. Summerholidays vs. Punkroutine

6. Françafrique

7. The Deadly Rhythm

8. Dawkins Christ

9. Coup d’état

10. Refused Are Fucking Dead

11. Liberation Frequency

12. New Noise

13. Worms of the Senses/Faculties of the Skull

 

/ Andreas Homanen

In Flames krossar natten

In Flames

2015-06-25

Bråvalla, Panorama

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren och NT 2015-06-27

 

När In Flames gästade Bråvalla 2013 hamnade de något i skymundan på grund av några eldsprutande tyskar. I år finns inga sådana moment, och de bränner av konfetti och pyro redan till de första tonerna av inledande ”Only for the Weak”. Sedan behövs inte mycket mer för att In Flames ska vara hemma – de visar direkt att de är i toppform.

Låtlistan innehåller få överraskningar och som vanligt är det tunt med 90-talslåtar. Men när nyare smockor som ”Everything’s Gone” och ”Paralyzed” krossar natten så är det svårt att invända. In Flames visar återigen att de är Sveriges största metalband.

 

Låtlista

1. Only for the Weak

2. Everything’s Gone

3. Bullet Ride

4. Where the Dead Ships Dwell

5. Paralyzed

6. With Eyes Wide Open

7. Alias

8. Deliver Us

9. Cloud Connected

10. Drifter

11. The chosen pessimist

12. The Quiet Place

13. Delight and Angers

14. Rustad Nail

15. The Mirror’s Truth

16. Take This Life

17. My Sweet Shadow

Avslutningen var det bästa

Lamb of God

2015-06-25

Bråvalla, Panorama

Betyg: 3/5

Publicerad i Corren och NT 2015-06-26

 

Muller. På avstånd och på ytan är det enkelt att beskriva Lamb of Gods musik som det. Men det tar inte särskilt lång tid av inledande ”Desolation” innan ett fullständigt golvande groove träder fram ur deras metal. En stor orsak är så klart trummisen Chris Adler och basisten John Campbell, men framförallt utgör Lamb of God en imponerande helhet av tighthet. Sedan börjar de också bli något av vetaraner, med sin åttonde skiva på gång och ett ständigt turnerande.

Efter en stenhård inledning drar de ned tempot med ”Walk With me in Hell” som är fullständigt hypnotisk i sitt långsamma mörker. Annars håller sig bandet genomgående till samma formel med rejält och kompromisslöst manglande. Och att döma av de nya låtarna lär de inte få särskilt mycket kritik för att de utvecklats för mycket.

En bit in i spelningen kommer en viss känsla av pliktskyldighet över spelningen. Sångaren Randy Blythe gör sitt jobb med att elda på publiken, men i övrigt verkar inte bandet så engagerade. Det kanske är att begära mycket av ett världsband att vara superladdat varje kväll, och en kall junikväll på Östgötaslätten kanske inte är det mest spännande de stöter på. Men ändå.

Till extranumren vaknar Lamb of God till något, och det blir en riktigt bra avslutning. I och för sig är det svårt att misslyckas med låtar som ”Laid to Rest” , ”Redneck” och ”Black Label”. Den mittersta får igång ett bra röj i den något glesa publiken, och blev en av de största höjdpunkterna under Bråvallas metal-torsdag

Metalcore nära fulländning

Parkway Drive

2015-06-25

Bråvalla, Panorama

Betyg: 4/5

Publicerad i Corren och NT 2015-06-26

 

För fyra år sen såg jag Parkway Drive göra en Dave Grohl – gitarristen Luke Kilpatrick genomförde spelningen i gips och rullstol. Nu har de bättre fysiska förutsättningar och gör ingen besviken i solskenet.

De blandar material från hela karriären. Om nya ”Vice Grip” visar på någon sorts riktning för bandet så är de på väg mot mer traditionell metal, på bekostnad av den metalcore de rört sig inom. Vilket är synd, då de bemästrar den till fulländning med en imponerande balans mellan det hårda och melodierna. Ta bara avslutningen med ”Home is for the Heartless”, som är en ren njutning.

1. Wild Eyes

2. Carrion

3. Karma

4. Dark Days

5. Deliver Me

6. Sleepwalker

7. Dead Man’s Chest

8. Vice Grip

9. Idols and Anchors

10. Bulls on Parade

11. Swing

12. Home is for the Heartless

 

/ Andreas Homanen