Nya festivalen – en succé direkt

Publicerad i NT 2014-12-22, kortversion publicerad i Corren 2014-12-22

LG Petrov, sångare i Entombed A.D., drar i ett mellansnack igång ett skanderande av ”Olof, Olof, Olof” och samtliga i den fullsatta Flygeln stämmer in. Den Olof han och publiken hyllar är Olof Wikström, som är huvudpersonen bakom Norrköpings nya metalfestival – Black Christmas – som hölls i Flygeln och i Värmekyrkan under fredagen och lördagen. Och det finns ingen anledning att inte hylla Olof. Black Christmas kan inte räknas som något annat än en succé. Biljetterna gick åt i snabb takt, de flesta banden gjorde riktigt bra insatser (och en del av dem betydligt mer än så), och de allra flesta ur publiken var nöjda.

Logistiken brukar vara ett ofrånkomligt och otacksamt diskussionsämne under festivaler – fungerar den är det få som tänker på den, och vid motsatsen kommer gnället med samma säkerhet som det går att säga att majoriteten av hårdrockare har en tendens att klä sig i svarta kläder. Black Christmas flöt på utan några större incidenter. Under fredagen gnälldes det en del på att det var långa köer till barerna, men det var just sådana småsaker som kom upp. De stora sakerna som att spelningar kommer igång i tid, att besökarna kommer in på spelningar och liknande – fungerade alldeles utmärkt. Med tanke på att bara en scen användes var det imponerande att se att allt flöt så bra med bara 20–30 minuters paus.

Värmekyrkan med sin marknad ’Black Market’ fungerade bra som avlastning för Flygeln med merchandiseförsäljning och skivsignering, och den något underskattade funktionen som viloplats. Sedan var det synd att den stängde så tidigt på kvällen. Behovet av mat och sittplatser blir inte direkt mindre ju senare kvällen blir och ju tröttare hårdrockare blir. Resultatet blev att stolar blev riktigt hårdvaluta och att folk satt på varenda yta de kom över inne på Flygeln.

Om inte biljetterna var slutsålda så bör det åtminstone ha varit nära. Framåt sjutiden på kvällarna var Flygeln välfylld av nöjda besökare inställda på fest och bra, hård musik. På frågan om det ska bli en fortsättning på Black Christmas finns det egentligen bara ett svar. Musikaliskt behöver inte mycket ändras på, även om det vore kul att se något huvudband som ligger lite tidigare i sin karriär än årets lägstanotering på 23 år som Satyricon och Marduk stod för. Arrangemangsmässigt är det bara småsaker att putsa på. Och inte att förglömma – tidpunkten precis innan jul är väl vald för att hålla en festival för en publik som annars är alldeles för marginaliserad under högtiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: