Någonstans var det nog tvunget att sluta. Efter den bästa perioden i Mås historia – tredjeplats i futsalserien 2013, tredjeplats i uteserien 2013, semifinal i cupen 2013 och en andraplats i futsalserien 2013-14 – var det en rörig försäsong som väntade. Fyra man aviserade en nedtrappning till reservplats. Ersättare hittades dock. Men sen kom matchdagarna. Och det visade sig att det mesta krockade med rugby. Alltså ingen Dennis Söderberg i mål och ingen Kenny Simpson ute. Två av de viktigaste spelarna försvann ihop med ett av de tänkta nyförvärven. Och vi fick ta en ny vända för att hitta spelare. Mattias Johansson återvände som ordinarie (även om han varit det i futsalserien). Glädjande var också att se Rebbo tillbaka. Han gjorde elva matcher för Mås 2010-11. De sista platserna togs av David Carlson och Mats Rodin. Vi ska inte bara skylla på rörighet, men det ihop med att vi nu stod i division 1 för första gången gjorde att det inte var någon lätt uppgift vi hade framför oss.
Säsongen inleddes med en träningsmatch mot BK Mjölksyra. Sett till att vi endast mönstrade fyra ordinarie spelare och tre inhoppare, så var 0-2-förlusten inte så farlig. Serien drog sedan igång sjätte maj med ett möte mot Vasa Wailers. Det mesta överskuggades av den iskyla som blev följden av regn och endast ett par plusgrader. Spelet var inte heller särskilt bra, och vi förlorade med 1-2. Marcus Bergqvist gjorde årets första Mås-mål.
Veckan därpå var det dubbelmöte. De Rosa Hämnarna gjorde processen kort med oss och gick hem med 7-2. Om det var en klar förlust så var det värre med 0-2 mot Inge Flås. Där hade vi både spel och chanser. Men inga målskyttar alls. Kennys frånvaro var mycket kännbar.
20:e maj kom en viss islossning. Östra Hargs FF är ett lag vi mött flertalet gånger genom åren, och oftast haft skapligt lätt mot. Så också denna gång, när vi nådde 5-0. Anmärkningsvärt var att vi efter den här matchen gjort åtta mål av åtta olika spelare.
Veckan därpå var vi tillbaka i det negativa med årets största förlust; 1-9 mot Academic Work. Det var även den tredje största förlusten i Mås historia. Vägen fram mot sommaruppehållet fortsatte i samma stil. 0-7 mot Skinnet, 1-5 mot Börjes Brygga, 3-6 mot IFK Nätet och 1-2 mot Chaskit Domarn. I den sistnämnda matchen var Dennis S tillbaka och bidrog till att vi åtminstone spelade hyfsat.
Höstdelen av serien bestod av två matcher. Först skulle serieledarna Super Lambo Bros mötas. Inte helt oväntat blev det förlust; 0-4. Sedan hade vi Scrubs som avslutning. Vi avslutade serien med flaggan i topp och en 2-0-seger som innebar en tiondeplats, trots allt.
I cupen var vi direktseedade till tredje omgången. Vi ställdes mot ett helt nytt lag – Östergötland Guld. Trots att vi hade tre bonusstraffar mot oss var det spelet som vi förlorade på. Och en högst medioker säsong var till ända. Det finns säkert många förklaringar, men mycket har att göra med att vi tappade två av våra viktigaste spelare och inte kunde hitta riktig stabilitet i ersättarna. Vi hade exempelvis sju olika målvakter under seriespelet. Och totalt 28 olika spelare, vilket faktiskt är rekord för oss.
/ Andreas Homanen
Andreas Homanen 