Liveåret 2013

Marduk
Marduk

79 spelningar. 64 band. 37 dagar.

En del livemusik har det blivit i år. Ovanstående är så klart något färgat av festivalfaktorn. Men ändå.

Året inleddes femte januari med Alonzo & Fas 3 på L’Orient. Med ett jäkla driv och en imponerande energi satte de en hög nivå för året. Det visade sig dock bli enda konserten jag var på i januari, och i februari var det heldött. Sedan började våren komma igång med bland andra Rival Sons och Stefan Sundström. Två skivbutiksspelningar hanns med; Johnossi och Dead Soul. De senare skulle visa sig bli årets mest betittade band för egen del.

Maj blev en bra månad med ett strålande Johnossi på Cirkus i Stockholm och en uppsjö lokala band i och med Oblivious och Nocturnals respektive releasespelningar.

Juni innebar så klart Bråvalla. Efter en promenad med lite vindrickande, där festivalpeppen steg för varje… steg, så klev vi in på det gigantiska området. Det visade sig bli tre väldigt lyckade dagar med mängder av musik. Lite småstrul fanns så klart (och storstrul på grund av strejken), men inget som störde helhetsupplevelsen av en bra festival. På förhand var det torsdagen som var den klart mest intressanta dagen, men när Stone Sour, Danko Jones, Kvelertak och Johnossi samtliga gjorde helt fantastiska spelningar så avgick fredagen helt klart med segern. Lördagen var som helhet sämst, men hade den enskilt bästa konserten i och med Thåströms dysterhetsorgie, som vägde upp mycket av den glättiga housen som annars dominerade festivalen. Östgötafanan hölls (bokstavligt) högt av Ghost och många band på de mindre scenerna.

Resten av sommaren var relativt lugn. Movits! gjorde en svettig och svängig spelning inför ett högsommarproppat Knäppingsborg i Norrköping, Iron Maiden plågade Friends Arena med ett ljud från helvetet och Ulf Lundell trotsade regnet i Vadstena och visade att han långt ifrån går att räkna bort.

Hösten var minst sagt välfylld med spelningar. Många av dem var lokala akter som Dead Soul (igen), Reveries, Night och Soundmeds som allihop visade vilken bredd som finns i Linköpingsmusiken i år. Dubbla Danko Jones-spelningar hanns med och en till med herr Alonzo.

7 december kom höjdpunkten för året, och för Linköpings musikscen. Norrköping och Flygeln intogs av Night, Dead Soul och Ghost. Slutsålt och fullständigt fantastiskt. De sista spelningarna var arenarock i sin bästa form i och med Håkan Hellströms och Eldkvarns uppvisningar.

Bästa konserter

  1. Thåström på Bråvalla
  2. Ghost på Flygeln, Norrköping
  3. Alonzo & Fas 3 i januari
  4. Johnossi på Bråvalla
  5. Movits! på Knäppingsborg

Främsta låtar

  1. ”Children of the Grave” – Stone Sour på Bråvalla. Kanske tråkigt att välja en cover, men det var så tungt och så bra att det är oundvikligt.
  2. ”Find that man” – Dead Soul med gästinhopp från Ghosts trummis på Flygeln i Norrköping
  3. ”Mjød” – Kvelertak rensade upp på Bråvalla
  4. ”Det förlovade landet” – Alonzo Fas 3 på L’Orient i januari
  5. ”Fanfanfan” – Thåström på Bråvalla

Mest sedda

  1. Dead Soul (4)
  2. Danko Jones (3)
  3. Eldkvarn (3)
  4. Johnossi (3)
  5. Alonzo Fas 3 (2)
Dead Soul
Dead Soul
Håkan Hellström
Håkan Hellström
Johnossi
Johnossi
Reveries
Reveries
Soilwork
Soilwork
La Fleur Fatale
La Fleur Fatale

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s