Arvikafestivalen 2010

Arvikafestivalen

15-17 juni, 2010

Publicerad i Corren, Norrköpings Tidningar och Uppsala Nya Tidning

Arvika, som ska vara allehanda svartklädda musikälskares sista utpost, känns mot den bakgrunden förvånansvärt mycket som en vanlig festival i år. Dock en ovanligt trevlig sådan.

På torsdagen välkomnade Arvika besökarna med hällande regn, som övergick till en kvävande hetta. Johnossi trotsade vädret och gjorde en bejublad spelning i Apollotältet. Att döma av hur mycket folk det var utanför, är de på god väg att ta sig upp bland de riktigt stora banden i Sverige. Torsdagskvällen dominerades annars av Robyn och Kent, som stod för två rejäla urladdningar, även om de var av skiftande slag.

Vädret var betydligt soligare under fredagen, och prinsen av Peking, Markus Krunegård, utnyttjade inramningen och visade att han hör hemma på festivalens största scen. Hästpojken fortsatte eftermiddagen med en rejäl dos av det göteborgska svårmod som de är så bra på. Fredagens huvudband In Flames gjorde en storartad spelning, även om det var tråkigt att de bara spelade en låt från sina fyra första skivor. Fyrverkerierna är dock väldigt imponerande.

Lördagen inleddes med mera regn. Festivalens hårdaste bokning, Hypocrisy, lyckades dock skrämma bort det för ett tag med sin krossande metal. Danska Volbeat är betydligt mer lättsmälta, och stod för en de mest välbesökta och energifyllda spelningarna. Framåt kvällen fick festivalens stora fråga sitt svar; Babyshambles dök verkligen upp och intog Vintergatanscenen endast tio minuter sena. Och de var riktigt bra! Inte minst den smått kaotiska finalen med ”Fuck Forever”. Tyvärr finns det nog en viss risk att framträdandet överskuggas av efterspelet – det är inte varje gång en artist kommer ut och sitter kvar på scen i en halvtimme efter att konserten är slut, i syfte att undkomma polisen.

Stämningen på festivalen var riktigt bra, med en bra blandning av publik och artister. Även om Arvika kanske inte längre är de svartkläddas främsta bastion, så är det definitivt en av Sveriges trevligaste festivaler. Särskilt i Hultsfredsfestivalens frånfälle.

Andreas Andersson