Mås – årskrönika 2013

I början av maj var det åter dags att dra på sig de riktiga fotbollsskorna och ge sig ut på Korpvallen igen. För andra gången i Mås historia hade vi klarat oss kvar i division 2A. Förra gången (2007) resulterade andrasäsongen i en enda vinst och en solklar sistaplats. I år såg det på förhand lite svajigt på laguppställningssidan. Hela fyra ordinarie spelare försvann; Henrik Lindqvist, Johan Larsson, Philip G Linderson och Mattias Johansson. Som tur var hade vi folk att plocka från futsalserien, och Kenny Simpson, Tobias Hilberts, Jens Eklöf och Dennis Söderberg fyllde upp laget. Dessutom hade vi ett kärt återseende i Marcus Karlsson. Denne Mås fortfarande meste målskytt (38 seriemål, och 15 övriga) återvände efter tre säsongers frånvaro i den riktiga fotbollens land.

Serien drog igång med match mot BK Bollklubb som vi året innan vunnit en match mot och förlorat en. Gemensamt hade laguppställningen i denna match 300 spelade seriematcher, så det var mycket rutin som såg till att vi gick segrande ur drabbningen efter 1-4. Samuel och Fredrik delade på målskyttet med två mål var.

Match nummer två var mot De Rosa Hämnarna. Här debuterade Kenny och Dennis för året. Efter en jämn förstahalvlek fick vi (och Dennis Norén båda gångerna) två mer eller mindre gratismål. 5-2 blev slutresultatet. 20 maj var det dags för Linköping Big Balls att ställas mot oss. De var inget höjdargäng, och vi kunde komfortabelt vinna med 5-1 efter bland annat tre mål av Kenny.

Inför fjärde matchen stod det klart att Marcus Karlssons säsong i Mås var över. Dragningen till riktig fotboll blev för stor. För motståndet stod de gamla rivalerna Chaskit Domarn, som vi förlorade stort mot när vi mötte dem senast (2011). Johan Hennings gjorde sin första match i målet för i år. Det blev en jämn kamp, som slutade 2-2.

Därpå följde årets riktiga bottennapp – IQ Orangutang. De var årets solklara jumbo i 2A, något som stod klart redan så här tidigt i serien. Vi ställde upp med elva man, bland annat 2012 års skytteligavinnare Mattias Johansson, så bra förutsättningar fanns. Men vi lyckades inte med någonting alls, och årets första förlust (1-3) blev resultatet.

Tredje juni var det dags att revanschera sig mot Vinnarskalle BK. Vi hade endast åtta man och väldigt varma förutsättningar. Men vi höll ihop spelet bra, tog det lugnt. Och gjorde mål. 3-1 blev slutresultatet. Dennis Söderberg fortsatte som målvaktsinhoppare och visade verkligen att han förtjänade platsen. I nästa match visade han även kvalitéer som utespelare i och med sina tre mål. FC Segbena blev utskåpat med 8-4 totalt. Marcus Bergqvist gjorde sin debut för året. Därefter stod vi mot överlägsna serieledarna Skinnet. Ett skapligt lag som hade sin stora styrka i att de verkligen var ett lag, som kunde varandra väl. Vi hade en av de jobbigaste första halvlekarna i och med 0-5. I andra repade vi oss dock och spelade 1-1. Men det var en klen tröst och årets största förlust.

Sista matchen inför sommaruppehållet stod mot FC Lambohov, årets skräcklag. De hade dock lugnat ned sig betydligt. Philip Galic Linderson gjorde ett inhopp (och ett mål). Vi hade det dock svårt och förlorade med 2-3.

Hösten drog igång med match mot Inge Flås den 12 augusti. Vi gjorde en stabil insats som resulterade i vinst med 2-0. Årets sista seriematch följde, och tabellen skulle bli klar. Skinnet hade redan säkrat seriesegern, men bakom var det tätt. Chaskit Domarn på andraplats mötte trean De Rosa Hämnarna. Vi låg på fjärde plats och kunde bli som bäst trea och som sämst femma. Mittplacerade GT Boys stod för motståndet. I futsalserien spelade vi jämnt mot dem, men nu var vi klart bättre. Kenny satte två mål och säkrade skytteligavinsten. 4-1 blev slutresultatet och en tredjeplats. Det skulle senare visa sig att Chaskit lämnat WO för att inte riskera att flyttas upp. Men vår tredjeplats var ändå välförtjänt – Mås har aldrig kommit högre upp än så här i näst högsta divisionen.

2005 åkte vi ut efter ett självmål i förlängningen. I år skulle det visa sig bli bonusstraffen som fällde oss. Sju dagar efter att serien tog slut var det dags för den ärorika korpcupen.

Första omgången ställdes vi mot Skulle inte banga bäzz, ett bottengäng i division 3C. Vi skulle vara bättre och var det också. 5-2 blev slutresultatet efter bland annat två mål av Johan Hennings, som spelade ute då Dennis S fick fortsatt förtroende i målet.

I andra omgången hade vi division 1-laget Märgben. Vi hade på papperet ett ganska svagt lag med endast en avbytare. Men vi gjorde en riktigt bra match och klarade 3-0. Därmed dags för åttondelsfinal.

Där fick vi chans till revansch mot FC Lambohov. Magnus Larsson gjorde årets första match, nu som målvakt. Vi visade under matchen prov på rejält imponerande moral. Vi låg under med 3-0, 4-1 och 5-2. Men vi gav aldrig upp och med cirka tio sekunder kvar kunde Dennis N slå in kvitteringen. Vi var många som var så uppe i matchen att vi inte var säkra på att vi verkligen hade kvitterat. Robert Steinvall slog rekord för året i antal mål på en match i och med sina fyra mål. Straffläggningen som följde var en jämn tillställning. I femte omgången blev Magnus dubbel hjälte genom att han slog in straffen och räddade FC Lambohovs sista.

Därmed dags för kvartsfinal och det hitintills tuffaste motståndet; mittlaget i division 1 – Börjes Brygga. Första halvlek spelade vi dock på toppen av vår förmåga och lyckades hålla 2-1. I andra halvlek fick vi en kvittering mot oss, men utnyttjade vår bonusstraff och ledde igen. Motståndarna fick dock också en straff och återigen kvitterat. Under större delen av halvleken fick vi slå ifrån oss, men på en kontring mot slutet fick Kenny in segermålet. En riktigt bra kämpainsats och Mås andra semifinal någonsin var ett faktum.

Där mötte vi Stiffet BK som var ett topplag i svårbedömda division 3B. De hade därmed en bonusstraff med sig. Vi spelade återigen bra och 1-1 var ett klart rättvist resultat. Men i andra halvlek var det slut på målskyttet, och Stiffet slog in bonusstraffen. Så, där var årets cupäventyr slut.

Men, med en tredjeplats i division 2A och semifinalplats i cupen var 2013 verkligen det bästa året i Mås historia. Vi använde oss av 25 spelare, vilket är något fler än normalt. Men vi hade en stabil kärna med sex spelare som gjorde fler än tio matcher. Och Robert spelade samtliga matcher – något som verkligen inte hör till vanligheterna. Dennis Söderberg gjorde flest matcher i målet, och visade upp det imponerande snittet på 1,33 – bättre än vad någon annan målvakt i Mås åstadkommit under alla elva år. Kenny vann både skytteligan för serien med åtta mål, och för cupen med fem mål.

/ Andreas Homanen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s